lördag 16 juni 2012

Blev det en liten sliten tummetott?

                                         

Är du duktig på dokumentation? Sparar du ett tygprov? Jag inbillar mig att man har stor nytta av att mäta skedbredd och anteckna hur det ser ut efter nedtagning och efter första tvätten och efter flera tvättar. Måttbandet är en kär vän i vävningen.
Jag tycker det också är bra att spara en bit av det vävda när det är otjänligt till annat än trasor. Ett bit i pärmen med prov på före och efter är till nytta. Nu tillhör jag förstås de vävare som gärna dokumenterar. Erfarenheterna jag gör resluterar i att jag lägger till en centimeter eller två vid en ny uppsättning för att slippa reta mig på att det krymper så mycket.


1950-tals handuksväv i gåsögon

                                     
Är det möjligt att se att den här slitna blekta vävnaden verkligen var så mörk vacker och tydlig en gång? På furubordens glada tid fick jag en obrukad bit handuksväv av min mamma. Fållade och la den på matbordet. När jag senare tröttnade på duken och hade lagt undan den, så fick jag resterande bit av mamma och häpnade minst sagt.
Oj, eller vad säger man? Är allt slit med vävning verkligen så förgängligt? Det känns lite hårt. Visserligen var 70 och 80-talens tvättmedel rätt förödande, men ändå. Jag känner mig i alla fall besviken.


Dubbelbindning (VM-4/85) lingarn 16/2

Bild visar otvättad i blekt/oblekt och tvättad i blekt/kulört och det har krympt en hel del.


 Ser du konturen av Gotlands karta?

Den här bindningen har fått ett "vattrat" utseende och det gäller inte bara mina bordstablertter utan även flera andra som vävt dessa vet någon varför?

 Här ser man "spåren" i vävnaden
Munkabälteslöpare som använts flitigt och blivit riktigt sorgliga att se på.

 Svårt att se mönster på det som slitits.

 


 Oblekt blandgarn av bomull&lin



Oacceptabel förslitning eller är det som det skall vara, så man genast har mera att väva? Önskar jag hade haft koll på hur många gånger jag tvättat, men det vet jag inte.
Varumärket egalt förmodligen cottolin, bomullin eller nialin. Jag tycker inte om dom garnerna överhuvudtaget numera.
Min erfarenhet säger mig att när man varpar har man ena hälften på golvet under varpan och när man väver den andra halvan på golvet under vävstolen. Funderar mycket på vad som fastnar i tvättmaskinen, det borde inte finnas något kvar. 

Att garn slits hårt och att färgen inte håller som man kan förvänta sig är en helt annan sak.
Är dagens garn sämre? Vad tycker du?









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar